Reporänta

Vad är reporänta? När det kommer till att låna pengar i form av lån utan säkerhet såsom banklån, blancolån och privatlån så stöter de flesta på termer som ränta, ränta på ränta, effektiva ränta och dröjsmålsränta som de de flesta känner till väl. Däremot så är det lika självklart när det gäller lån med säkerhet såsom bolån och där mer formella banktermer brukar dyka upp i samband med ränta. Det är oftast ord som de flesta känner till, men inte behärskar fullt ut. Ett av dessa ord är reporänta som vi stöter på ganska ofta och som har stor betydelse för alla som har tagit bostadslån. Därav tänkte vi gå igenom vad reporänta är och allt annat som du behöver känna till rörande reporäntan.

Vad betyder reporänta?

Reporänta definition? All information om reporäntor, Riksbanken, inflation och konjunktioner kan man finna här. Det är Riksbanken som styr över reporäntan som är ett penningpolitisk instrument.

Riksbanken agerar som centralbank i Sverige och har ett stort inflytande, men lyder under riksdagen. Bankens jobb är att hålla ekonomin i Sverige på en bra nivå, och se till att vi inte drabbas av vare sig högkonjunktur eller inflation. Det vill säga att hålla en fin balans mellan folkets sparande och konsumtion.

Riksbanken håller även ett öga utåt, på hur marknaden och konjunkturläget ser ut på ett internationellt plan.

En reporänta enkel förklaring är att reporäntan är den ränta bankerna måste betala för att låna pengar av Riksbanken. Denna reporänta påverkar sedan räntorna för bankernas del på marknaden. Det är på detta vis som Riksbanken kan använda reporäntan som ett styrmedel och på bästa sätt försöka påverka inflation och den ekonomiska tillväxten.

Då det är Riksbankens reporänta, som är den dominerande kraften på marknaden och den som styr ränteutvecklingen, kallas den ofta för styrränta. Riksbanken har en del olika åtaganden, men en av deras viktigaste åtaganden är att se till att det råder en stabil inflation i landet.

Ett av deras mest inflytelserika verktyg för att kunna påverka detta är reporäntan. Bankerna som är aktiva på marknaderna kan även placera sina pengar hos Riksbanken. Då får de betala en inlåningsränta och den ligger alltid 0,75 procentenheter under själva reporäntan.

Riksbanken reporänta

Reporäntan styrs av Riksbanken. Riksbanken är centralbanken i Sverige och agerar som en myndighet som lyder under riksdagen. Banken är ansvarig för penningpolitiken i Sverige och deras uppgift är helt enkelt att se till att ett fast penningvärde uppehålls. Riksbanken ser till att hålla reporäntan under kontroll med målet att hålla inflationen på en låg och jämn, stadig nivå.

Banken ser till att regelbundet hålla koll på och döma konjunkturläget i Sverige såväl som på en internationell skala. De gör sitt bästa i att besluta om nivån på reporäntan med utgångspunkt i de uppskattade scenarion som kan komma att ske i den framtida inflationsutvecklingen.

Riksbankens reporänta skiftar väldigt mycket och det kan vara svårt att hänga med i svängarna. För närvarande ligger riksbankens reporänta till och med på minus, siffror som är historiska, då reporäntan aldrig har stått på minus tidigare.

Reporänta historik

Reporäntan och dess historia går tillbaka ända till 1994. Innan dess var det marginalräntan som gällde för Riksbanken, från 1985-1994. Men reporäntan, tillsammans med inlåningsräntan och utlåningsräntan, ersatte marginalräntan.

Den högsta noteringen som har gjorts på reporäntan är 8,91%, där den låg mellan 5 juli 1995 och 10 januari 1996. Första gången reporänta under noll var i januari 2015, med -0,1%, efter att i oktober 2014 brutit den historiska barriären och för första gången i historien gått ner till 0,0%. Med den första negativa noteringen någonsin i Sverige skrev man historia i landet. Sedan dess har den inte gått upp igen, utan snarare enbart fortsatt klättra nedåt.

Reporänta idag

Aktuell reporänta? Reporänta Sverige? För tillfället har vi en negativ reporänta i Sverige, precis som på en del andra ställen ute i Europa. Det är ett försök att jämna ut en potentiell inflation. Händelser ute i världen, likt det osäkra läget i Grekland, spelar också in och har en stor roll i hur reporäntan kommer att se ut.

Kan man ge en reporänta prognos? Riksbanken lämnar ut en prognos reporänta sex gånger om året. Den kallas för en penningpolitisk rapport och innehåller bland annat reporänta riksbankens prognos på hur de tror att reporäntan kommer att sjunka eller stiga, beroende på en massa olika faktorer.

Idag ligger reporäntan på -0,50%, medans inlåningsräntan respektive utlåningsräntan ligger på -1,25% och 0,25%.

Styrränta reporänta

Vad är reporänta och styrränta? Skillnad reporänta styrränta? Reporäntan är samma sak som styrränta. Både styrränta och reporäntan betyder samma sak. Man kan bara välja att kalla reporäntan för styrränta istället. Detta då reporäntan är den ränta som styr ränteutvecklingen och är den mest dominerande kraften på marknaden.

Reporänta och inflation

Både reporänta inflation är två termer som hör ihop. Det är nämligen reporäntan som styr och reglerar inflationen. Riksbanken är de som sköter detta och de försöker att hålla inflationen på en god nivå i förhållande till det svenska folkets ekonomi.

Riksbankens mål i Sverige är att inflationen ska kunna ligga stadigt på 2 procent. Är inflationen hög innebär det att värdet på pengarna minskar snabbt. Det betyder att pengarna är värda mer idag än imorgon. Det i sin tur bidrar till att inga kommer spara sina pengar och det skapar problem i samhällsekonomin.

Har man däremot en för låg inflation skapar det också problem. Är pengarna värda mer imorgon än vad de är idag kommer ingen att vilja spendera sina pengar utan då kommer alla spara istället. Det betyder då att den ekonomiska tillväxten avtar.

Riksbanken har därför kommit fram till att en stadig inflation som ligger på 2 procent är en god nivå att hålla sig till.

Med hjälp av reporäntan kan Riksbanken försöka att förhindra låg– och högkonjunktur. De har ingen möjlighet att se in i framtiden, men med hjälp av sina prognoser kan de förutspå vad som kan komma att ske. Vid en reporänta vid lågkonjunktur försöker man med den sänkta reporäntan att få fler personer att låna, få igång en större efterfrågan och på så sätt skjuta ekonomin uppåt.

Reporäntan varierar då Riksbanken försöker att förutse hur ekonomin kommer se ut framöver och de vill ha de bästa förutsättningarna för att kunna stå emot större som mindre svängningar.

Reporänta Europa

Även ute i Europa och övriga världen har de reporäntor, eller styrräntor, med varierande resultat. Varje land som ingår i EU har sin egna centralbank. Däremot avhandlas den huvudsakliga penningpolitiken numera av Europeiska Centralbanken, ECB. Medlemsländerna finns representerade och samarbetar med de nationella centralbankerna.

Penningpolitiken kan skifta de olika länderna emellan, men det huvudsakliga målet är att få till en god ekonomisk tillväxt. En av de viktigaste vägarna dit är genom en låg och stabil inflation.

Styrräntan kallas olika saker beroende på vart man befinner sig. I Sverige säger vi styrränta eller reporäntan, i Europa kallas den Refiränta, och i USA kallas räntan för Fed Funds-räntan.